Lindra oro med målning

Jag har haft ett år av nästan konstant ångest. Jag har varit rädd, ängslig, orolig, arg, ledsen men ibland också glad. De senaste veckorna har jag funderat på hur jag ska komma ur den onda spiralen och börja förstå mig själv.  

När det känns som att ingen förstår mig måste jag kunna förmedla mina känslor till mig själv och själv lära mig att handskas med dem. Självterapi gissar jag att jag kan kalla det. 

Jag fick en idé när jag såg mina barn sitta vid köksbordet och måla med akrylfärg. Stora superhjältar och vackra blommor växte fram på deras papper och på något vis kunde jag läsa av vilken känsla mina barn var i just då. Det var fint att det och jag tänkte “det där ska jag också göra”. Måla ut mina känslor, med mörka eller ljusa uttryck beroende på vilken känsla jag har just då. Alltså, jag är inte särskilt duktig på att måla, skulle säga att min nivå ligger i fas med en 7-åring (hehe) men jag har landat i att det inte behöver bli perfekt. Det perfekta kanske är det operfekta? Målet är inte att sälja konst eller ens hänga upp dom på väggen. Målet är att lära känna mina känslor för att sedan kunna handskas med dem! 

Så nu ska jag sadla om till konstnär på fritiden och införskaffa mig konstnärsmaterial i olika färger, former och storlekar!

PUSS O GULL